Ressurs: Artikler

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att stärka elevers handlingskompetens i att fatta kloka beslut för att kunna leva och verka i samhället. Om man frågar lärare om vad som krävs av oss som lever idag för att våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn ska ha möjlighet att leva ett gott liv, så kan man få höra saker som hållbart resursutnyttjande, rättvis fördelning av resurser och god utbildning för alla. Om detta är bland de viktigaste uppdragen skolan har, hur kommer det till uttryck det i den pedagogiska verksamheten? Forskning i Sverige visar att frågor om hållbar utveckling är komplexa och att viktiga komponenter som stärker elevernas handlingskompetens ofta saknas i undervisningen.

En case-studie om elevers bærekraftbevissthet etter deltakelse i et prosjekt om bærekraftig utvikling.

I denne artikkelen deler vi innsikt fra det nasjonale, faglige utviklingsarbeidet som støtter skoler, lærere og elever i å nærme seg UBU på en tverrfaglig måte.

Menneskenes kontakt med naturen har blitt sjeldnere, og deres opplevelse av naturen har blitt mindre omfattende enn tidligere. Kunnskapsnivået om arter har betydelig redusert og undervisning i biologi utenfor klasserommet har blitt mindre vanlig.

Frågor kopplade till lärande för hållbar utveckling kan beskrivas som en form av ”wicked problems”, här översatt till sammansatta problem. Denna typ av problem menar man bland annat kräver ämnesövergripande angreppssätt snarare än ämnesuppdelade, och kan vidare få betydelse för hur vi som lärare utformar undervisning för hållbar utveckling.

Handlinger for bærekraftig utvikling bør alltid bygge på en vurdering av både sosiale, økonomiske og miljømessig forhold. Slike vurderinger krever kunnskap innen flere fagområder, noe som best tilegnes gjennom fler-/tverrfaglig undervisning.

Hvorfor og hvordan bruke skolens nærmiljø i undervisning for bærekraftig utvikling? Hvordan kan kvaliteter i nærmiljøet benyttes som ressurser i elevenes læring?

Samarbeid mellom skolen og aktører utenfor skolen er viktig i undervisningen for bærekraftig utvikling. For at elever skal kunne oppnå kunnskap, ferdigheter og holdninger som fordres for å «vekke deres tro på at solidarisk handling og felles innsats kan løse de store globale problemene» (det miljøbevisste mennesket), bør undervisningen knyttes til reelle problemstillinger, settes i kontekst, være lokalt relevant og gi barn og unge mulighet til å delta i konkret arbeid for bærekraftige løsninger.

Lærere som ønsker å drive tverrfaglig undervisning, opplever at de står i midten av en trekant der de tre sidene i trekanten er støtte fra skoleledelsen, samarbeid med kollegaene og læringsutbytte for eleven. Målet for deg som skal planlegge og utføre tverrfaglig undervisning bør være å oppnå en likesidet trekant i samarbeidet, der alle nivåene i samarbeidet er like viktig!

For å gi elever handlingskompetanse for bærekraftig utvikling, bør undervisningen tilrettelegges slik at elevenes kunnskap, ferdigheter og holdninger utvikles. Dette innebærer undervisning der elevene er aktive deltakere, både teoretisk og praktisk. Utforskende undervisning er en måte å inkludere elevene som aktive deltakere, slik at de ikke bare får kunnskap om, men også kan utvikle ferdigheter og holdninger som er nødvendige for å oppnå handlingskompetanse for bærekraftig utvikling.